min masacar svider när man får den i ögonen

Mascarafläckar på kläder, lakan, hud. Mitt smink som gråts av, som lämnar mig naken kvar. Jag gråter för det gör så ont att leva, jag gråter för allt som jag vill är att leva. Jag gråter, mitt smink blir förstört och kletas ut. Men inget förändras. Smärtan ligger kvar tills den själv är redo att försvinna. Snälla lämna mig nu, låt mig få försvinna ur ditt våld och bara le. Le utan att oroa mig för morgondagen. Eller vilken dag som helst.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0