vi är alla nakna

"Jag gillar bilden du blåser i en visselpipa, den är sexig" sa Lizah.

Sexig.
Jag.

Känns spännande, kul, lilla jag är sexig liksom. Jag som alltid tittar på mitt bajs efter jag är klar och alltid blir lite besviken när jag inser att jag slängt pappret innan jag tittat. Så bajset blivit dolt. Den jag, den är sexig.

Hisnande.

ÅÅÅÅHH!! Jag vill inte göra något! Inget passar och allt känns tråkigt. Vill bara ligga i min säng och sova och äta och träna men det kan jag ju inte. Förresten är jag olycklig för jag får inte göra det mitt hjärta brinner för. Jag hatar pengar. Fast det finns inget bättre än pengar. Pengarpengarpengar. Pengar.

Pengar.

Att pierca bröstvårtan kan verkligen vara det snyggaste eller det äckligaste i världen. Men nu vill jag igen, precis som förra vintern har jag fått dille på det. Jag älskar mina tuttar!!

Inget smakar lika ljuvligt som bekräftelsens sötma!

Nu när jag är utvald till TVÅ kategorier i kulturveckan behöver jag inte längre vara orolig för att inte vara tillräckligt kulturell. Så här kommer det; just nu lyssnar jag på manboy - och tycker att det svänger! Så jag ska fortsätta denna musikaliska afton med e-type och kanske GES på det. Tack för mig.

WAAAH! Jag spelade min första match på tre år igår och nu är jag sicksick men det var det värt! Åh, det finns verkligen ingen bättre sport än fotboll. Det har jag till och med hållt tal om. In english.

Har inte sett melodifestivalen och känner mig helt lost. Ungefär som när jag inte fattade att att tsunamin hade dränkt Thailand. Verkligen helt borta.

Jag har länge sett mig som ganska kulturbefriad, fått det förklarat för mig att jag är just det. Jag gillar high school-komedier och husmanskost. Men då vill jag bara fråga er; vem tävlar i två, snart tre, kategorier i kulturtävlingen? Just det, det är jag, Jessica Gustafsson, som superkulturell och faktiskt ska gå på vernissage nästa vecka.

Alltså kan ni bara hjälpa mig med vilken vedoblogg som är bäst!??!?!?!? Ska skicka in en som bidrag till kulturveckan och vet inte vilken som är bäst! Hjälp mig nu eller kom aldrig tillbaka till min blogg!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Carl Carlström:

Det känns konstigt...du är ju en av de mest positiva personerna jag känner...

Altså mest överdrivet optimistisk...du kan inte vara deppig.

Då rasar ju saker och ting.

"Är man positiv som fan så går allting bra"

Remember?

Nu ska vi göra en tidning på textkommunikationen. Vi valde att göra en mognare KP, en tidning som ska fungera som en guide in i vuxenvärlden. Tror det blir kick ass och jag har redan kommit på min första text. Den ska hjälpa alla läsare hur man låtsas ha full koll i en fotbollsmatch.

Jag har mest gått med Joel och han är ju inte direkt en hjälp när det gäller sociala koder, så jag har fått lära mig själv hur man gör för att inte skämma ut sig. T ex att sluta sjunga vers innan alla andra så man slipper vara den som tar i ensam en gång för mycket. Det är en hel värld det där. Vera och Bella var nöjda med min vägledning så jag tror det blir ett bra reportage!

Tänk vad världen är vacker. Så vacker att jag bara vill fälla tårar för att jag inte kommer leva här föralltid. Fast man ska inte gråta för saker som inte hänt än, som pappa brukar säga till mig. Kanske blir allt mycket bättre när man är död och då var det ju onödigt att jag oroade mig. Eller så är det brutalt hemskt och då var det ju jävligt onödigt att jag slösade det vackraste jag någonsin haft på att gråta - livet.

Jag har ju länge menat att jag är en ärbar kvinna, en sådan som inte tänker ligga runt för att få bekräftelsen som försvann i och med att ett förhållande tog slut. Tänkte inte vara någon slampa som vaknar upp helt ofräsch och får ryktet att vara en äcklig slyna.

Alltså VA!? Var är jag äcklig? Och varför skulle jag ligga för att få bekräftelse?

Så nu ser jag fram emot när jag och Lycke ska köra slampigheten till en helt ny nivå. För det är inget fel med att vara slampig, så länge man inte är trashig.

Så; Hej, sommar, vaxade pussies och flashande småtuttar!

Livet är bra skönt ändå.

Människor har i överlag väldigt mycket åsikter. Tänk vad mycket man får höra om sig själv på en dag egentligen, så mycket bra och så mycket dåligt. Jag undrar varför människor känner en sådan stark dragning till att alltid berätta vad de tycker, trots att åhörarna inte påvisar minsta intresse.

Något jag dock skulle lyssna mycket uppmärksamt på är EU- och NATOtjafset, ska vi stanna eller gå ur? Gå med eller avvisa? Jag har ingen aning, har inte följt med i debatten överhuvudtaget men är väldigt intresserad. Så Caspian, kan du förklara lite närmare vad allt handlar om? Och ni andra med åsikter, vill ni tillkänna ge dem och på så vis sprida lite ljus över situationen är det uppskattat. Så jag också kan tycka till nästa gång diskussionen drar igång. Och skrika ut mina åsikter som kanske ingen egentligen bryr sig om.

Jag skriver det inte, Rekan. Kom förbi imorgon bara:)

Ibland tar saker slut innan man är beredd på det. Som när man äter en kaka, tror man längger ifrån sig den men när man ska ta upp den för att äta klart den inser man man redan har ätit upp den. Då brukar en känsla av tomhet infinna sig; njöt jag verkligen så mycket av den kakan som jag borde ha gjort?

Idag kan jag säga en sak - jag höll löftet jag lovade mig själv. Kakan smakade otroligt gott och det sa jag också. Att allt annat inte blev som jag tänkt mig, det är ju jävligt synd men inget jag kan styra. Jag har varit ledsen förut. Det är inte hela världen. Eller jo, det är det kanske, men man överlever och det är väl huvudsaken.

Nu är klockan halv tio, vilket innebär att jag har varit vaken i typ tre timmar, så nu är det verkligen heeelt okej att börja ringa och härja hos folk. Så här länge tror jag faktiskt att jag aldrig har hållt mig! Jag kanske tjuvstartade lite och ringde ett samtal vid åtta, men då var det kris. Och vid kriser råder inga normer.

Hihihihihihi, var beredda, nu börjar jag!