Ögat kan uppfatta en tändsticka tändas i Norrtälje trots att det befinner sig i Stockholm.

Jag ser ett ljus i mörkret och sträver efter att låta dess lilla, lurande låga växa, breda ut sig och fylla hela mitt liv.


Vi borde inte överdriva så mycket

Jag gillar ord, jag gillar hur man kan kombinera dem till olika meningar med olika menigar så att säga. Jag gillar att det finns synonymer som betyder samma sak men som ändå kan förändra en hel menings betydelse. Jag gillar hur man kan ändra samma mening till olika innebörder endast genom att understryka vissa ord; jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig.
Men jag hatar när orden inte räcker till, när det inte finns något som kan beskriva en känsla eller upplevelse. När man så gärna vill visa någon vad man menar men inte kan för förklaringen blir en blek liknelse, en vag kopia till något oerhört.

Vi borde inte överdriva så mycket.


Fotbollskanalen kan vara lite lustiga ibland

"Det bästa som finns tillgängligt är Sebastian Rajalakso och det säger väl en hel del om hur svag Djurgårdens trupp är."

Varför

Varför är frågan "varför" den mest frekventa frågan? Och varför har den frågan sällan något bättre svar än därför?

Jag är sönder, av, halv.

Det känns som mitt inre slagits sönder och blivit blott skärvor, skärvor likt glas krossat av det hårdaste material. Det känns som jag vill spy ut min inälvor, bara så jag sak slipp känna dem. Hur kan denna smärta överträffa fysisk, reell smärta så till den grad att jag går sönder? Jag går sönder, jag dör inombords.

Och nu börjar hans söndagsprogram.

Filip och Fredrik

Jag blir så jäääävla sur om jag inte får se Boston Tea Party imorgon! Serre, Slynigt, super arg är vad jag blir! Jävla skit matte B

Toa-stopp

När jag var på en fest i fredags hände ett litet problem på toan -  den fick stopp. Jag var med Magda och vi hade kissat på varndras kiss och seda gick det inte att spola ner något av dem. Vi stolpade ut från toaletten och varnade (en snäll sak) de som stog på tur i kön.

Efter ett tag är det allmänt känt om problematiken med spolningen men min blåsa började tryta på igen och lustigt som det var stog Magda i min närhet så jag drog in henne ännu en gång. Vi samtyckte om det att var snuskigt med kisset med nöden har som känt ingen lag. Efter min sejour är avklarad tar Magda upp min kamra och jag knäpper ett kort på henne, när det sedan är min tur att posa bestämmer jag mig för att luta mig lite tufft mot toan - som helt plötsligt börjar spola! HAHAAH!

Jag hatar att det är så svårt att återge sådana händelser i sin rätta vinkel men det var kul. och om ni någon gång stoppar mig och säger "Jessica! kan du inte berätta om gången du och Magda tog kort på Simon toa" så kommer ni få den oretuscherade sanningen och kunna skratta lika hjärigt som vi gjorde!

 (inte toapose bilden)


SNÄLL

Det är så jävla värt att vara snäll, det lönar sig alltid på något sätt.

Nu blir det pizza med Micke och sedan hetsplugg med matte B.

Med all min kärlek
Jessica

ett litet missöde

Idag halkade jag på golvet och slog i tån. Det gjorde ont så jag slog i byrån och skrek lite för att det skulle gå över. Efter det började jag steka mina länge efterlängtade ägg och då frågade pappa: var blöder du? Jag förstog inte vad han pratade om så jag började undersöka de synligaste delarna av min kropp, utan framgång. Så tittade jag på det stället där min fars ögon var placerade; det var blod över hela köksgolvet och jag hade smetat ut en massa på min vad. Då visade det sig att mitt lilla missöde med tån hade varit långt värre än jag trott. Så kan det gå.


Skrivkramp!

Jag är hemma och är lite sjuk idag, på denna lediga tid tänkte jag ta igen allt plugg och alla läxor jag har men det suger! Det är så jävla svårt, jag har inget hemma och kan inte komma på vad jag ska skriva i min textkommunikation. Har världens skrivkramp. Tänkte göra mig iordning så jag i alla fall inte har lika lätt att lägga mig i sängen igen.

Is the juice worth the squeeze?

Nu ska jag sova, guten nacht<3

jag är sjuhuuuuk



Fast grejen är att jag är inte lika dålig som tidigare idag och nu har jag ju ninte pluggat något av det jag behövde för jag trodde jag skulle vara hemma imorgon. Jag kan inte skolka, jag vet inte varför men jag har något i mig som bara säger nej. Det går liksom inte.
Men går jag till skolan har jag ju inte gjort det jag måste... Ååh! Dilemman, dilemman!

Jag vill inte prata med dig!

Jag mår så jävla dåligt, jag har haft ont i huvudet sedan i fredags! Så sjukt ovärt.
Ville verkligen inte se några människor idag, lite olägligt att värmdö-kärrtorp matchen var idag alltså. Gud, jag tycker inte ens om människor, det finns typ inga trevliga och de få som är det vill jag ändå inte prata med för de ska vara så jävla trevliga hela tiden.

Förresten är min pojkvän en fjant.

Vad har jag gjort för att förtjäna detta!?

Den mannen

 

Hör mig

Jag älskar när du ser på mig

Jag älskar när du ler åt mig

Så se på mig

Le åt mig

Rör mig

Stör mig

Hör mig

ja, snälla hör mig

för ty jag älskar att prata.

 

Den här dikten skrev jag den 4/4-07

kul att se att man inte blir bättre med åren..


Since you've been gone

Ni vet reklamen med den lite små runda mannen som står i duschen och sedan drömmer sig bort till en scen där han iförd galna kläder sjunger since you've been gone? Varje gången jag hör den tänker jag; fan, vilken bra låt. Nu hittade jag den på kära spotify (som måste ökat reklampauserna?!) och så ser jag att det är Brian May som gjort den. Ååh, vad glad jag blev, Queen har ju typ alltid varit minst top fem av alla band jag någonsin lyssnat på och så gör en kvarleva av mina favoriter en bra låt!

Red berries

Nu har jag varit vaken i mer än typ två timmar pga att min lilla fjärtis skulle upp till sin mormor. Min huvudvärk sitter fortfarande i sedan igår men det är okej för jag startade min dag på bästa möjliga sätt. Med mina favoritflingor och mjölk; Kellogs Red Berries

 Och kolla vilken tur jag har; nästan bara hallon, de är de godaste av alla bären. Så jävla värt!


Parasailing

På tal om färdmedel; när jag var i Cypern förra sommaren parasailade jag och den största delen av min släkt. Parasailing innebär att man åker i en fallskärm efter en båt ca. 500m över vattnet. Det var ju roligt och lite hisnande men det var ju inte heller det mest optimala sättet att komma fram på. Man satt i en sele och denna sele delade liksom sjärten likt en toasits så jag kände mig hela tiden bajsnödig där uppe. Detta innebar att jag inte riktigt kunde njuta, för hur hade det sett ut om jag slappnade av och lät en liten brun korv singlat ner från skyn?

Skitäckligt skulle jag nog säga. Hoho!


Kajaker och kanoter

Idag har jag paddlat kajak, vi blev tvungna och välta med den och jag hade råpanik, är det någon som förstår hur vingliga de där sakerna är? Jag förstår inte ens att de är legaliserade som färdmedel.

Det var något fel på mitt roder så min båt svängde hela tiden åt höger, sedan hjälpte Zeke mig men då började den svänga åt vänster istället. Till slut lyckades han få fason på den och jag paddlade som om jag aldrig gjort något annat.

Så kändes det i alla fall.

Textkommunikation och springesprange

Jag har panik inför min textkommunikation, av den enkla anledning att jag inte gjort den än och jag ska ha ram för vad den ska handla om. Nu har jag i alla fall en nyhet, sedan får jag väl jobba utifrån det. Det löser sig alltid, som Olivia brukar säga.

Idag sprang jag 4,6km, jag trodde det var mer men ibland måste man väl bli besviken också. Jag mätte sträckan på eniro, ganska intressant att min runda skulle tagit 56min att gå men bara 16min att cykla. Jävlar vad man borde cykla mer egentligen...

Jag dör, återuppstår och äter sedan upp guds vackraste skapelser


Helt fucking fab, jag svimmar, gråter, får astmaattack och vinglar när jag ser dem. Jag köpte det första paret men ack vilket svårt val!

Att bli sedd

Jag tror att alla människor har en stark vilja att synas, om än på olika sätt. Vissa vill bli exponerade var än de är, och gärna på fler ställen samtidigt medan andra nöjer sig med att endast vara uppmärksammade av de sina. Vilket som är känslan av att bli sedd den vi alla strävar efter.
Syns man inte, finns man inte. Finns man inte, ja, varför lever man då?

Ibland får man ta faktumet att synas mindre och ibland syns man på ett sätt man inte alls vill bli sedd på. Och ibland, ibland blir man sedd fast man inte trodde man skulle bli det, av någon man verkligen vill bli sedd av.

Jag beundrar ett av Stockholms alla par, ett par jag träffat en gång (den ena parten en gång utöver det) och följt från avstånd genom tekniska hjälpmedel såsom bloggar. Nu blev jag sedd tillbaka, jag fick svar från dem och känslan av att vara en ung idoliserande fjant ersattes med en glädje att jag sa något och fick svar. De brydde sig om orden jag släppte över tangentbordet. Det, det kändes fint.

God natt då


Hösten

Nu är sommarens lättsamma stunder över och höstens löfte om en dystrare tid hänger som ett olycksbådande täcke över var mans allt mer nersjunkna huvud. Egentligen har jag inget personligt agg mot den färggranna hösten, jag ogillar bara det som hör ihop med hösten - läxor.

Det finns inget jag tycker så illa om som läxor. Tyvärr gör detta läxfaktum att jag inte kan uppskatta hösten på det vis den borde bli uppskattad. Detta har med obetingad stimulus eller dylikt att göra. Ja, jag hade vetat om jag läst de där förhatliga sidorna i psykoligiboken. Likaså hade jag förstått koefficientens betydelse om jag gjort de där talen i matteboken.

Även svenska och textkommunikation har jag försummat. Fitta, vad jag inte gillar när mamma har rätt med sitt läxtjat.

Hörni, jag vill tillbaka till bloggen, men jag behöver starta en ny, det är dags för det. Dock har jag inget passande namn och det, mina vänner, är ju inte till min glädje.

Så är det

Jag tror han är kär i mig.

Får man säga så?

RSS 2.0