Adjöss min far, adjöss min bror, adjöss min syster och min bror....

...Nu reser jag till fjärran land och kommer ej igen. Tror jag, tralalala, tror jag, tralalala, tror jag, tralalala!

Imorgon lämnar jag mitt älskade Stockholm, för det äckliga och pissiga Götlaborg. Det kommer nog bli bra fast varken jag eller Joel har en matchbiljett ("alla till göteborg, med eller utan matchbiljett" stämde ju in på oss), vi ska shoppa och se matchen på Eriksbergs Bowling (HAHAHA!) och Joel har lovat mig att vara snäll som Bamse hela resan, fast han lyssnade inte på mig när jag sa åt honom att gå och lägga sig tidigt. Jag får väl nöja mig med shoppingen, kan väl inte begära så mycket mer (fast man kan ju tycka att dumfan kunde bära min väska, vilket han i alla fall vägrar). 

Nu ska jag duscha och packa och sedan bär det av, jag ska ta masa bilder så ni får se hur överlägset Stockholm är Göteborg och hur söt jag är jämförelsevis med Joel. Hihihi...!

Puss på er, jag kanske uppdaterar er på plats men jag är ju ingen storbloggare med en minidator full med fjärilar eller dekorerad med mitt ansikte eller vad nu de alla har. Så ni blir nog inte ihjälbloggade så att säga.

Nej, adjö då, ses inom kort

Kärlek!

Hemkommen, efter lite felåkande och shoppande

Kom hem från landet, jag skulle åka bussen som gick 14.58 till Stockholm men jag glömde titta på bussens destinationsskylt så halvvägs till Uppsala sprang jag fram till busschauffören och frågade vad jag skulle ta mig till. Han och en hjälpsam gammal man som haft likadana Converse som jag för trettio (eller var det fyrtio?) år sedan hjälpte mig. Jag hamnade i Rimbo och eftersom bussen till Stockholm skulle gå en timme senare gick jag in på Cissis Café. Där ringde jag pappa som skrattade och sa att han och mamma hade skämtat om att jag skulle suttit på bussen när de såg den från Uppsala susa förbi.

Efter lite Twilightläsande (trean, är det bara jag som inte tycker de är så speciella? Jag gillar inte Bella och Edwards förhållande, men mer om det någon annan gång) och en kyckling och mozarella ciabatta begav jag mig hemåt.
På den bussen märkte jag att en mans ögon vilade på mig, han började prata med mig när vi satt på tricken från Tekniska och han sa att jag kunde komma förbi på hans jobb, vilket var en spansk restaurang i Hornstull. Hur fan ska jag hitta till en spansk resaurang i Hornstull!? Den kan ju ligga varsomhelst. Jag är väl ingen blodhund heller! Så jag sa att jag inte hade något bra lokalsinne och han svarade med hur svårt kan det vara. Jag orkade inte ge mig in i diskussionen (jag gick vilse från pizzerian i Dalen, på väg hem, det säger väl allt?) så jag sa visst och sedan mötte jag upp Vera och Simon och köpte mina SSS-mjukisar.

Jag känner inte att jag orkar eller hinner med Linneas fest så jag struntade i det men det känns tråkigt. Det hade säkert blivit jättekul!

Hej då, my lovers

Fan, vad misslyckat allt blev, men jag håller med Arvid; jag gillar missär. Det är skrattframkallande. Så, mtachen igår var ashärlig, fast de spelade skitdåligt, särskilt i slutet av andra halvlek. Det var jävligt onajs men i klacken, gud, jag har aldrig varit med om det förut, alla var så inne i det och ramsorna fortsatte mycket längre än vad de brukar.
Äsch, nu ska jag till landet
Kisses!

Förresten, jag ska börja spela fotboll igen! Så jefla gött

To sydpolen we go

Nu ska jag snart till Sydpolen och bada med några klasskamrater och några andra också tror jag... Det blir skojskoj!
 Pingvinfan är på varje jävla bild! Helt stört!

Morgonhångel

Tja, varför inte vakna till en bild där Bernhardt och Caspian hånglar. Det är ju inte något man ser varje dag.



Det är väl de längst upp i vänstra hörnet?


Jag har problem med människor

Gud, jag gillar verkligen inte många människor, detta måste ändras. För jag gillar ju människor. I helhet liksom, jag har bara väldigt lätt för mig att irriteras av dem. Jävlar vad lätt jag irriteras av människor. Men det finns ju så jobbiga typer! Hursom, jag ska sluta nu. Jag tycker om er:) PUSS


83 svenska riksdaler

Jag och Arvid gick till Mosebacka på någon spelning efter Alicia ringt och bjudit med mig. Jag ville köpa en drink för att se om det gick (bartendern leggade ingen, så det var ju ingen särskild bedrift) men kände att det inte var väl spenderade pengar när han sa att den gick på 83 spänn.

Skit

Hörni, jag orkar inte mer nu. Inget är kul, jag vill inte vara med längre. Men hur börjar man på ett nytt liv? Hur "startar man om"? Jag kan inte hitta en grej i världen som får mig att tänka: det är det, det är det som gör livet värt att leva.

Så nu sitter jag här själv, och känner mig ensam, och snart ska jag jobba, och det är bra men allt är ändå likadant, och när alla vännerna gått hem, ja, då sitter men själv igen och känner sig ensam. Någon gång hoppas jag möta någon som tar sig innanför min hud. Som säger att den älskar mig med ett så strakt sken i ögonen att jag inte kan säga emot. För fan så tomt det känns när man hör att man är älskad men fortfarande tvivlar.

Hur vet man om man är älskad?

Grötsvett

Jag tycker det är jättejobbigt att äta gröt, jag blir så svettig av det.

99-initiativet

Jag började skriva ett inlägg jag hade i huvudet men det belv bara fel och fult och jag blev ledsen så jag skriver bara: 99-initiativet. Min favoritblogg nu; han växlar mellan komik och tragedi på ett sådant inlevelsefullt sätt. Jag kan förstå och relatera till en del men framförall älskar jag ärligheten. Den fullständiga och kompletta ärligheten. Det är det vi behöver, det är det jag strävar efter med min blogg. Att berätta allt jag känner utan att skämmas så någon av er kanske mår bättre. Jag vill samtidigt roa er någon gång, så som några av er sa att jag gjorde förut.

Vi måste visa att inget är fel, det är inte fel att skratta superhögt eller ta för sig, skrika och låta. Det är inte heller fel att vara ledsen och gråta, vilja ha sönder, förstöra och förgöra.

Jag känner att jag inte kommer skriva ett bra inlägg just nu, men denne Kim är ena parten i förhållandet jag skrev om här, lite intressant kanske.

Äsch, god natt nu, jag fyller år om 55minuter hoppas jag ni vet? Just det. God natt, sov gott, natti, natti!


Jag är inte gravid!

Gud, så skönt! Nu kan vi alla andas ut, jag var lite nervous där ett tag men så var det bara min hjärna som inte kunde räkna rätt.

Bobby

Har ni sett bobbys reklam för sitt hårmärke? Ni vet, bobby som alla bloggare och linda rosing älskar? Hahahahah, vilka läppar på den katten!

jahaa

Kommer man alltid bli sviken? Kommer ens nära alltid svika? Eller lägger sig sådant där när man blir äldre?

Jag kan inte plugga, vet inte vad det är för fel på mig, känns som jag inte kan göra något rätt. Vill bara sova men jag är rädd att jag inte kommer göra något när jag vaknar imorgon heller. Så jag skjuter upp sovandet tills jag kanske tar upp böckerna, även fast jag inte får något gjort.

min karaktär och min icke-karaktär

Nu har jag just ätit upp en halv sats kokosbollar. Direkt ur skålen. Med en träslev. Känner mig äcklig och tjock, fast inte så farligt. Känner mig framförallt klyschig; hej, jag är med i en amerikansk tv-serie och ska lindra min sorg med choklad. Töntigt. 

Jag fyller år på fredag och jag ska jobba 06.30 på lördag, kul födelsedag! Men det kan man fan kalla karaktär, tycker ni inte? Här ställde jag upp för en kollega som måste göra högskoleprovet, så fint av mig! Och så tar hon min tid när jag ska till götet. Det är bra, men jag känner inte att jag tjänade på bytet direkt.

Angående göteborg så känns det ju ganska lovande nu, tycker ni inte? Grejen är att jag är så nervös att jag vågar inte ta ut något i förskott, vågar inte hoppas.

Förresten, är det bara jag som hoppas att allsvenskan avgörs på Ullevi? Visst, det blir väl fett ovärt att dra dit om aik förlorar, men fatta om de vinner, spänningen innan kommer göra glädjen över vinsten så pass mycket bättre.

Nu ska jag sova och titta på sex and the city, love!


Glapptutte

Det är så jävla onajs, nu har mina tuttar krymt igen. Jag har ingen kontroll över dem. Helt plötsligt kan de växa och jag blir överlycklig och köper massa nya BH:ar, sedan bestämmer de sig för att nu får det vara nog och krymper. Då blir jag ledsen och får gå runt med ett jävla glapp runt brösten, ni vet som man kan se in i om jag skulle ha för djup urringning.

Senast beställde jag en superfin blå BH från H&M men mamma propsade på att den var alldeles för liten och att jag måste köpa en större. Så jag skickade tillbaka den och fick hem en större, EN 70C! Jävlar, tänkte jag och såg fram emot att vara stortuttARN. Det blev jag dessvärre inte. Jag blev bara ännu en glapptutte.

Vardagsliv

Magda ville ha fler bilder från min vardag, här kommer en från nyår, men att bli tagen av polisen är i och för sig vardagsmat för mig. Nu tittar jag på Inlåst, snart är jag inlåst. Levi, det blir som konfan igen!


Sådan far, sådan dotter?


Nisse!

Okej, jag är hemma halv sex och nu är det råplugg! Får inte hålla på och härja idag så detta inlägg blir kort, men kan hälsa er att jag ringde Nils-Eric Johansson och ska kanske få intervjua honom på tisdag om han kan! Hur underbart är inte detta!? Nu ska jag inte ta ut allt för mycket i förskott, jag ska ringa honom på fredag men jag hoppas verkligen! Kom igen, allihopa, hoppas med mig!

Alex, svara mig!

PLUGGPLUGGPLUGG! Jag tror jag dör snart, har ett jättestort psykologiprov på torsdag och är inte alls med på noterna. Veckan efter har jag också svenska prov och så har jag typ 25 gånger 4 tyskaglosor till på fredag. Ich sterbe! Plus att jag måste hitta en fältstudie på en tidning med Lycke men ingen vill ha oss.. Vill helst av allt få jobba hos min all time idol Alex Schulman men hittar varken mobilnummer eller mailadress och det känns lite oseriöst att kommentera i hans blogg. Vilket jag förstås ändå kommer göra om allt annat skiter sig.

Förresten, hur klarade man sig innan ctrl+z egentligen!?

Beroende

Det var aldrig enkelt. Det var problemet antar jag. Det var aldrig lätt, rätt och bara bra. Men det är inte en cigarett heller. Och lika svårt att ge upp det beroende är det att ge upp dig.

Goddag!

Nu, lite käk och boxning på det!

Så missar vi inte extra-avsnittet av Hollywoodfruar ikväll då!


Fågelmasken



Hahaha, den var så dammig att hela luften blev täckt av damm och när han tog av sig masken hade han ett grått skägg över hela fejan!

I-landsproblem!

Fan vad jag stör mig på folk som ska minimalisera mina problem med "I-landsroblem!?" Det finns inget ovärdigt att ha problem som inte har med steg ett på behovstrappan att göra. Jag tänker inte be om ursäkt för att jag har det bättre ställt än barnarbetare i Kina. Vi lever alla olika liv med olika bekymmer och den enda skyldighet vi som medmänniskor har är att hjälpa varandra genom svåra tider, oberoende på vilken samhällsklass vi kommer från.

regnet

Det började just regna, det känns lite konstigt på något sätt. Var det länge sedan det regnade? Det måste vara så.

Det regnar så stillsamt, som om vädergudarna vill lugna oss och säga: känn ingen oro, det kommer en morgondag. Det käns som om himlen gråter åt mig. Mina tårar räcker inte till min sorg, så den grå skyn har tagit över ansvaret och släpper stilla sin droppande sorg i mitt ställe.

Är inte det egentligen höjden av självgodhet? Att himlen tänker; det är så synd om stackars Jessica Kristina Gustafsson fd Lindblom på Arkövägen 5, jag tror jag strålar ut min sorg till detta lilla flickebarn!

Så det kan gå

Ibland gör man fel som blir rätt, och ibland gör man rätt som blir fel. Och ibland blev man bara för full för att veta vilket av dem men gjorde.

Ofta gör man något som inte blev som man tänkt, och huruvida det är negativt eller positivt lär tiden utvisa. Hur som helst är det chilldag idag, och då ska man inte oroa sig. Så nu chillar vi.


jag äör inte ern fitta!

Så lätt är det att komma över någon! Bränn upp en pinn och slå lite med en stålgrej och kasta den sedan på honom så är det klart! jag är singel lycklig! Arvid är jättesnäll och vi kommer alltid vara vänner. Vi kommer ha sex när vi är 30 och singlar! Hur bar blir inter det? Jo, jätte!!! Jaaaa! Magda är min och hon måste låta folk ta habnd om henhne, särskilt jag. detblir bra, jaa!

Vincebnt the opribnce hälsar! rikard the man toooooooo!

Ironin i detta.

"Jag har blivit helt galen i Fabian förresten, känns som om jag inte kan leva utan honom;) nej, men jag tycker så innerligt om honom just nu vilket gör mig lite nervös, det är när man släpper ner garden som man får de hårdaste smällarna."

Okej, jag har ingen aning om vad som hände med texten men det är ändå inte vad detta inlägg ska handla om. Ser ni texten ovanför? Ja, den är svår att missa. Den skrev jag den 21 september kl. 17.01 till min vän Olivia Frick, som har rest iväg till det stora Amerikat. Jag kan inte hjälpa att fnissa när jag läser detta framtidsskådande meddelande. Tänk så rätt jag kunde ha, och tänk så fel det kan bli.

Ironin i det liksom.


I'm gonna be allright!

JAAA! Min dag är så räddad just nu. Jag fuckade upp min dator på något sätt efter jag torkade bort min fågels bajs från mitt tangentbord (ja, jätteäckligt). Ni vet det där upp som visar vilken hemsida man är inne på och ger en sökalternativ och grejer? Den bara försvann och jag kände att vem fan ska jag fråga om hjälp? Jag ringde Peter men han var inte hemma och att ringa Fabian (som jag alltid frågat om datorer) var ju inte ett alternativ i nuvarande läget så jag började bryta ihop och blev tvungen att använga firefox. Sedan så loggade jag in på facebook och gissa vem som hjälpte mig, jo Zeke. Tacka gudarna för den mannen känner jag just nu. Han fixade min kanot och min dator och jag slapp börja gråta för jag inte kommer klara mig utan pojkvän. Det kommer jag visst! Jag ska bli världens bästa singel!

Förresten Magda så gillar jag din idé, mer bilder på vad som händer i mitt liv. HAHAHA:D

Boringtering, hehehe....

Orientering är lätt den vidrigaste sporten. Nu är min mobil fuktskadad också för jag hade inga fickor och fick lägga den i sportbh:n. Pappa sa att det är lugnt, jag kan bara ta en annan i hans stash. Så jäkla kul, pappa har två mobiler och mamma har en och Fabian har lånat en. Min gamla har gått sönder, även mammas gamla som jag lånade på P&L är trasig och nu har även denna fått sig en törn. Och ändå har vi fler kvar!

Fast kanske inte med färgskärm..


TH = Trash hoe

På väg hem idag såg jag en tjej i hudfärgade nylontrumpbyxor och kort kjol. Inget skriker trash hoe som ett par genomskinliga strumpbyxor och så tar hon på sig en kort kjol till det. Hur tänkte hon där liksom?

TACKY!

Pretantiös!?!??

Jag är som tidigare nämnt, väldigt rädd för att vara pretantiös, därför tycker jag det är jobbigt att se hur denna blogg börjar bli mer och mer pretto? Eller blir den det? Jag strävar efter att skriva en blogg som liknar mig så mycket som möjligt. Jag vill skriva om mitt liv, när det är bra och när det är dåligt. Jag vill bara vara ärlig, så någon kanske känner igen sig. Frågan är då; klarar jag det? Kan jag fortsätta som jag gör eller blir jag snart pretantiös? Ni brukar inte kommentera, så jag brukar inte ställa frågor men I need answer to this.



När vi ändå är i gång med frågor; börjar vi tröttna på bilder av mig? Vill ni ha roligare bilder? Jag funderar på att lägga upp den fulaste bilden som någonsin tagits men jag vågar inte riktigt.. Jag får suga på den karamellen.

God natt nu lovers

Allt löser sig, så är det bara.

Så allt kommer väl lösa sig, men det lär ta sin tid. Hoppas bara den tiden går snabbare än tio år. För då kanske jag inte är lika fräsch längre. På tal om fräsch, fan vad läcker jag var i mörkt hår!

 (märk väl att jag redan då hade hål i öronfliken, dock inte samma hål som jag har nu)
 På den svartvita bilden ser håret snyggare ut, jag vill ha det riktigt mörkt. Dock tycker jag inte det passar med min hårlängd. Så det får vänta.

Ett hjärta som sprängs, ett öga som brister.

Ångesten tär så i mig, den skär i mig. Långa, djupa sår skär den upp. Blodet väller fram och smeker min hud, slickar den med sin röda, väldiga tunga. Värmer mig. Värmer mig så svett tränger igenom och beblandar sig med ångesten.

Jag kan inte längre se, ty ångesten har förblindat mig så till den grad att mitt universum inte längre finns. Jag är   instängd av min blindhet i en liten låda. En låda mindre än jag får plats i, en låda som pressar ihop mig, stänger mig ute från allt det goda, all glädje och lycka.

Men så släpper den - ångesten och oron - mig, den öppnar upp inpärrningen och jag kan se. En hel värld som dolt sig för mina blå, hur kommer det sig att jag inte såg denna skönhet förut? Hur kunde jag missa något så uppenbart vackert? Det är livet. Det är livet som ler mot mig, ger mig tur, lovar mig en morgondag. En morgondag fylld med överraskning efter överraskning. Såren som fanns är nu borta, min hud är stark likt en skogshuggares, och strålar i takt med solskenet.

Aldrig har något känts så bra.

_________________________________________

Varför kan inte ens känslor ligga lite mer plant? Varför måste det vara sådant jävla hallaballå hela tiden? Fan, nu ska jag göra mig i ordning för lite sömn, klockan blir ju så mycket så snabbt.

God natt, där ute, ni som läser min blogg. Hoppas ni sover gott


:(

Jag vill inte ha allt jag ätit i min mage. Ibland önskar jag att det var socialt accepterat att spy upp sin mat.

Det tar aldrig slut...

Jag måste verkligen raka benen, jag visade dem för Vera sist vi boxades och hennes ögon poppade nästan ur hålorna: "det där var inte kvinnligt" sa hon med eftertryck. Jag såg på dem med nya ögon och insåg att det inte var lite stubb där nere, det var en jävla matta. "Jag trodde jag inte behövde det nu när jag inte har en pojkvän längre" svarade jag, då fnös hon åt mig och sa "du har fortfarande mig". Så nu måste jag uppbåda lite ork att ta mig in i duschen och glädja min kvinna. Tydligen.


Tack för er fittjournalistik


http://www.cosmopolitan.se/man


Gå in på den sidan och hata. Cosmopolitan är i särklass en av Sveriges runkigaste tidningar. Den är så enfaldig och infatil. Jag skäms över att jag ger de pengar långtråkiga helger på landet. Cosmopolitan är för tjejer och skriver hur vi läsare (tjejer) måste hålla ihop och inta klanka ner på varandra. Cosmopolitan ger oss även tips på hur vi framstår oss som bättre än våra vänner/kolleger. Vad står de egentligen för? Ska vi pusha varandra framåt eller ska vi trycka ner varandra?

Enligt Cosmo handlar livet om tre saker; mode, "hälsa" (dvs hur man ska se ut) och män. Undrar ni tjejer något om killen ni gillar ska ni läsa Cosmopolitan (enligt Cosmopolitan), där skriver dem hur man vet om killen gillar en, hur man dumpar en kille, vad killar tycker om osv. Det är väldigt ofta "killpaneler" med i tidningen som ska svara "helt ärligt" på alla frågor vi tjejer har i huvudet. Dessa killpaneler består oftast av ca tre killar i samme ålder med en liknande uppväxt i en central förort men som nu flyttat hemifrån. Killarna ska alltså representera vad hela den manliga befolkningen tycker om frågor likt: vad tycker killar om för tjejer? hur får jag honom på fall? hur ska jag se ut om jag vill att han ska märka mig?

Fuck dessa jävla reportage! Alla killar har inte samma åsikt. Cosmo försöker ibland på egna uttalanden "killar gillar inte smala tjejer, de vill ha kurvor" men vad bra, tack, nu vet jag att jag är körd för all framtid om jag inte köper mig att par rattar och kirrar lite kurvor! Tack Cosmopolitan för er underbara journalistik som verkligen "bygger upp unga kvinnors självförtroende", ni gör ett underbart jobb.

Särskilt era "så vet du om han är otrogen" artiklar har ju verkligen bara lyft förhållanden.

JAG HATAR COSMPOLITAN SÅ INNERLIGT ATT JAG VILL SKRIKA!

PS jag tycker verkligen inte alla andra pissiga tjejtidningar är bättre. DS


Den mytomspunne Joel

Joel är en sådan jävla underlig människa. Det är så ofta jag ifrågasätter vad som är fel på honom och bara vill strypa sönder hans luftvägar så jag aldrig ska behöva se honom igen. Men ändå, ändå, ringer jag för att snacka, ser jag fram emot vår resa till götet och hälsar på honom hipp som happ. Och trots att han byter ut mig mot sina nya kompisar ibland så blir jag ändå bara glad när han frågar om jag vill hitta på något.
Joel behöver verkligen bara säga en snäll sak så blir man överlycklig och glömmer bort hur sur man var på honom innan.

Det är ju så sjukt konstigt. Joel är nog den enda människa som kan bete sig precis hur han vill och ändå vara omtyckt och eftertraktad.

Jag vill också få vara det!

klaaaaaaaaaaaaaaga

DET ÄR SÅ JÄVLA VÄRT ATT KLAGA!

FÖRSTÅ DET!

Alltså inte att man tjänar på det kanske men det är ju så jävla skönt. Förrestenär det många jag inte gillar just nu. Vilket kanske inte är helt ovanligt men ändå. Den enda jag vågar outa är mamma. Jag vet ju inte vilka ni läsare är men det är så, faktiskt, att det kan vara just du som jag inte gillar. Men så är det väl inte, inte du inte, som är så söt och fin?

Detta är saker jag inte gillar som människor gör, gör du något av detta kasnke jag intetycker illa om dig men jag stör mig i alla fall på ditt beteende.

Människor som...

• skriver ja stället för jag (hur jävla jobbigt är det att lägga till ett g? Ett g?!) 
• inte gillar när man klagar (sluta vara så positiva, det är inte särskilt snällt mot sådanan som inte är det)
• klagar för mycket (ryck upp dig)
• tycker rapar och pruttar inte är roliga utan bara äckliga (hur ska man någonsin kunna vara naturlig med dig?)

gud, jag dör, jag kan verkligen fortsätta i en evighet men min sömn måste få tas ut!

Jag ska en dag berätta allt jag stör mig på!


RSS 2.0