vi är alla nakna

Nu är det jul och denna jul skulle jag firat i Uppsala med min släkt, det såg jag fram emot. Nu ligger pappa och spänner sig för att inte röra sig, för gör han något förhastat kommer han skita ner brallorna. Själv har jag ont i halsen igen och mina halsmandlar är svullna som tusan så tydligen ska jag till doktorn. Klockan två. Vet ni vad det innebär? Ingen Kalle. Dock är jag inte så kinkig, det var ett tag sedan Kalle var viktigt, det är klart det är en mysig tradition om man är med härliga människor och kan prata igenom allt men nu är ju inte fallet så. Så förstår ni min situation?
Detta är precis som en barnbok, vi är sjuka, missar Kalle och det värsta av allt - vi har ingen julmat! Om detta då följer de klassiska julsagohistorierna vet jag att de som älskar mig kommer komma förbi med prinskorv och köttbullar m.m. Ni skall dock inte känna någon press ifall ni inte kan genomföra detta, ni kanske är bortresta eller måste vara med er familj. Vilketsom går det ingen nöd på mig, jag skrattar redan åt misären, för det är så typiskt att det blir kul.

Nånå, God Jul på er och må er julafton bli full av kärlek och glädje!

Nu känns det som om min körtelfeber är på väg tillbaka, not good. Haha, så det hade varit askul med en fest idag tycker både jag och andra (även om de inte kommenterat på bloggen) men tydligen ska man ha lite framforhållning och dagen innan Julafton är inte den bästa att ha fest på. Det tänkte jag liksom inte på... Menmen, en annan gång, nu vet ni iaf.

Ni vet håret jag hade mycket av på det där speciella stället, ja, där finns nu inget mer hår. Jag skulle raka mig lite granna som jag brukar, tar bort det mesta men har en liten tuss kvar. Jag gillar den tussen sörrni, det känns som om jag är skyddad då, som om inte bakterier och skit kan äta upp mig. Hur som, igår orkade jag verkligen inte använda mig av min Gilette utan tänkte köra på en hårborttagningskräm från Veet (denna gång tänkte jag också ta rärr kräm och inte sitta och vänta på att efterbehandlingskrämen ska radera mina strån som sist). Så, jag pressar ut smörjan och kletar på, sätter på en ansiktsmask för att få tiden att gå. Efter de utsagda fem minutrarna tar jag fram plastspateln och börjar "raka". Än är allt frid och fröjd, det är när jag ska skölja av överblivna rester som det inträffar, allt hår följer med kranens strålar ner i avloppet. Som på en cancersjuk kan jag avlägsna allt genom att endast dra med fingrarna och helt plötsligt är jag kal. Skallig. Porrig. (?)

Dock är det inte så farligt, det här med helrakat. Det känns helt okej, så vi får se hur det blir i framtiden.
Nej ni, jag ska avsluta nu med att jag är så pissigt stressad, har bokat  varje dag till nyår. Jag orkar inte med detta stress, detta inte ta dagen som den kommer.

Min mens är så jävla najs! Alltså, jag hatar den såklart som alla gör och tycker inte det minsta om när den hälsar på men om man ska ha ett helvete så är mitt helvete i alla fall så jävla narre. Jag menar den kommer alltid när den ska, det är aldrig mycket mens och den håller aldrig på länge, detta gör att jag lättare kan acceptera att jag fick den så tidigt, den har alltid varit snäll.

Nog om det, jag träffade äntligen Martin igen och det var verkligen kul, glädje för själen! Det var så länge sedan och jag har saknat honom, han luktade likadant och vi utbytta båda våra kunskaper om ord. De nya jag lärde mig idag (som jag kommer ihåg) är burlesk, ekivok, provokativ och innovativ (MacGyver!). På svenskan lärde jag mig också nya ord, bl.a. respit och fnyk, fnyk betyder inget (inte ett fnyk=inte ett dyft). Respit var inget intressant så det skiter jag i att förklara.

Nu ska vi leva i alla fall, det är dags för det.