vi är alla nakna

Ni vet när mna sitter i en stor folksamling och några i närheten frågar om man kan vakta deras grejer? Då säger man självklart ja, om man inte själv ska gå såklart, fast vaktar gör man ju inte direkt, håller knappt ett öga på det. Det är ju lite dumt.

Men vilken grej ändå, att man frågar en okänd om hen kan vakta ens ägodelar. Vad säger att inte just denna granne är en liten lömsk tjuv? Tycker det är fint, lite korkat kanske, men fint, ett slags samhälleligt förtroende för våra medmänniskor.