vad har historien lärt mig?
Så kommer man färga det igen och så är man plötsligt vit. Lika vit som snön utanför fönstret och lika vitt som sitt täcke. Och under det täcket ringer man Ballen och vad möter man då?
Ni förstår. Allt börjar om, historien upprepar sig. Upp till bevis, vad har jag lärt mig?
Följ med på denna resa så får ni veta.
2010 - upp till bevis, upp till bevis.

nervous!
Vet inte vad problemet är men jag blir illamående när mat kommer på tal och är alldeles stissig och nervös i allmänhet.
Fransyskorna har ett namn på detta, enligt något jag har läst.

kärlek
vet inte vad jag ska säga. svårt ord. svår känsla.
gällande allt.
Soooooft äre ibland, ein bisschen. men också svårmodigt och tungt. oftast båda.
Tja
Ni måste förstå
Det måste ni förstå?
Särskilt när ens hår är gult.
It's a hard life

Vill bara att denna bild ska uppfattas som NAJS, tycker att ljuset ligger på fint och att jag ser jävligt skillad ut. Men, men allt man tänker är: hur kände jag inför den där outfiten? Hur tänkte jag där?
Förvörigt är min kärlek till Queen aldrig-slutande (dålig idiomatisk översättning av never-ending). Mmm, this is a tricky situation, I only got my self to blame. Som alltid.
SUPERKUL LÄSNING, JAG LOVAR ETT SKRATT, YEYEYEYEYE!
Vem är jag? Jag var helt knäpp igår, inte mig själv! Eller jo, jag var helt mig själv bortsett från ett äcklande nytt drag jag anade hos mig. Men det är lugnt, det ska bort.
Kom hem fem igår och somnade kanske halv sex, kl halv nio ringer de från ica och säger att jag måste jobba NUUUU!!!! Jag sa att jag inte kunde, aldrig åtta och en halv timme efter no-sleep. Så jag skrek och grät lite, lämnade Alicia i sängen och gick ner. Väl där var jag sur mot Aziz och snyftade lite innan jag satte mig i kassan. Tur som attan så kom tjejen som skulle jobba efter en timme, så jag kunde gå hem istället. Precis när hon kom märkte jag något väldigt otillfredsställande också; jag hade glömt att min mens var på g. Så då stog jag där, mitt i kassan och kände något som inte var mysigt på utgång och tänkte på mina vita trosor och sprang.
Sedan låg jag och Alicia i sängen, tittade på dirty dancing och åt lite och sov lite. Nu är jag uppe, ska bada och sedan hem till Magda, som jag inte bråkade med igår. Fattar inte varför folk fick för sig det, vi låg och skrattade och myste och smsade i hennes säng. Det enda som fattades var sex and the city.
Men man kan ju inte få allt.
stämmer fram frekvensen?
PÅ TAL OM ÄLSKA, jag gillar högt över haven så otroligt mycket!!! om jag söker sanningen, får jag den!!! jaaaaaa!
Julafton
Min bröllopsgåva


är glad för er

livet är farligt
Hörrni, det är farligt att leva
man kan dö.
God natt!
God natt, hjärtan

Iakttagelser en morgon innan jobbet
Grått. Här är det gråskalan som hägrar. Marken, byggnaderna, himlen, alla försvinner de in i varandra. Endast oktoberträdens färggranna kronor bryter den gråa världen här i en Stockholmsförort
2/10-07 tisdag.
"...Idag, alldeles nyss, märkte jag att Jossan glömde mitt matteblock i Jojos väska. Jag har prov på torsdag och kan verkligen ingenting. Känslan när jag märkte det började som en liten irritation men började strax växa, jag kände vanmakt och ilskan i mig pyrde, bubblade, lockade tills den slog ut. Som ett fytverkeri blev jag en enda känsla, rationella tankar försvann, logiken upphörde, allt jag kände var en enorm energi, en stöt som for genom min kropp, upp i mitt huvud och omkring, sökandes efter en väg ut. Allt mina ögon såg var saker, intryck och känslor förutom ilskan försvann och jag visste inte vad jag skulle göra av mig själv. Bankandes, sparkandes slåendes på allt i min väg hoppades jag i frustration att lågan, brasan i mig skulle slockna, elda upp sig själv..."
klassfest
Lilla, dumma papsen
I dag ska jag verkligen försöka vara snäll mot pappa så här innan jul. Problemet ligger dock i att jag inte kan se på honom utan att börja andas snabbare och känna att pulsen skenar. Och nu lät den förklaraingen kanske som tagen ur en typisk chick-lit bok, men mina kropp reagerar alltså så här utav ilska. Enbart. Gud, jag märker att jag slår hårdare på tangentbordet bara jag tänker på honom.
Min lilla pappa, jag vill inte vara arg på dig, men du beter dig på sätt som att du ber om det. Ber om att bli skriken åt. Förlåt.
Måste man gå igenom alla "steg" för att bli glad igen?
Är det så? Kan man inte bara vara glad och ibland få nervösa sammanfall då man gråter och kroppen smärtar och livet känns outhärdligt, för att sedan bli glad igen. Så håller man på så där, skrattar, gråter, skrattar, gråter... tills man plötsligt inte gråter längre. Funkar det? Är det någon som vet?
Dansuppvisning från konfan
Hahahahahha, på konfirmationen, jag dööööööööööör! Alicia, kolla händerna! De fastnade!
när tårarna ebbar ut och illamåendet inte känns av
När jag tänker tillbaka på sommaren 2008 nu, minns jag endast svaga, dimmiga intryck och känslor. Jag kommer ihåg hur jag upplevde denna skräcksommar som jag hoppats så mycket på, men bara för att jag har återberättat den.
När jag tänker på början av ettan kan jag inte heller erinera mig om hur jag mådde. Jag vet att jag skämdes och kände mig svag. Hur kommer det sig att positvia Jessica nu blivit ledsen. Jag ville inte kännas vid att jag inte var den alltid lika glada tjejen längre och all min energi gick åt att försöka dölja det faktumet. Jag dolde det för folk jag inte kände och de som stog mig nära fick istället ta hela smällen. Därför tyckte jag att det var så svårt att lära känna nya vänner och det var också pinsamt, tyckte jag, eftersom jag alltid fått höra hur social jag var.
Så allt kulminerade och jag kände mig ensam och misslyckad som inte kunde vara glad, som inte kunde få vänner, och som inte orkade något.
Men jag hade vänner, och jag lärde känna nya människor, jag bara insåg det inte då.
Och nu är jag gladare och jag kommer knappt ihåg tiden, då jag inte kom ihåg tiden när jag var glad.
Jag vill ha hål
Så ni som bara tänkte ge mig en julklapp lite sådär; jag vill ha hål. Och en fickplunta med gravyr. Det har jag önskat mig länge.
Mina älskade hål
Pisstrist inlägg but I am alive
Just inlägg som detta hatar jag att läsa, men jag vill bara visa att jag lever. Och, just det, en videoblogg är på g, har redan en plan men inte hunnit genomföra den än. Håll i hatten, mina vänner, den kommer ni ha nytta av, om ni är lite som jag.
Känner sådan genuin glädje till er som läser min blogg och fast jag vill leta upp er och slå er lite grann för att ni är så hemlighetsfulla är jag ändå tacksam för att vi gör detta tillsammans.
Imorgon måste jag ha fina trosor eftersom Lycke ville ta kort min randiga rumpa. Helt galen den blir av solning. Jaja, jag bloggar sönder er i morgon, promise!

Lilla spöket laban
Åh, det är jobbigt att vara osynlig.
småsnoppar
"Jag suger inte av killar med liten kuk"
Vi andra tyckte hon var stencool, vilken snap! Där fick han verkligen, hon satte verlkigen dit honom! Och jag hade väl ingen helkoll på avsugningar, det hade nog ingen av oss.
Men nu kan jag bara tänka; varför exkludera de små snopparna, sådana måste ju verkligen underlätta proceduren.
tack
Jag brukar smygprutta när jag sitter i kassan på ICA.
Och ändå har jag aldrig känt mig så komplett bra. Underbra, underbar! Tack, ni som gör detta med mig, tack ni som är mitt liv och min glädje, och ni andra fuckers också. Tack.

Åh, och just det
fucked up
Hahah, det känns som om jag inte är en riktigt människa ibland, utan en seriefigur, och allt är Olivias fel, och Lills. Eller? Har jag alltid varit så här?
Jag ska blogga bra igen, nu tar vi tag i det här, eller jag. Med eller utan er. Men Andrea, din dagförgyllare, vem är du? Berätta, berätta!
Och, Beca, jag såg det, måste nog be om ursäkt eller vad tror du?
Vi ses snart<3
Ska vi skita i det här nu?
Å andra sidan har jag svårt att hålla tyst och är väldigt självgod så den här monolgen kanske fortsätter. Äsch, jag har ingen koll! Nu skiter vi i det här. Här har ni en film från brandstationen:
Hej då
Min natt
Jag kände en stark lust att resa mig upp och säga: Oj, vad glad jag är att invandrare bosätter sig i Sverige och berikar vårt kulturliv.
Det gjorde jag dock inte, jag har ju sett American history X.
Jag tittade på dem och undrade om de automatiskt tyckte om mig eftersom jag är så blond och blåögd. Dock är jag ju inte särskilt vit utan röd men ni förstår poängen. De tycker ju inte om invandrare just för de kommer från andra länder och då slog det mig att jag inte är så mycket bättre själv. Den manliga parten hade stora militärmönstrade byxor, som han åkt ut i lumpen, satt på sig ett tält och åkt hem. När jag sedan såg att de hade ryggsäckar (vem som har gått ut sexan har ryggsäck!?) dömde jag dem rejält. Precis som de dömmer de osvensktalande.
Sedan gick jag hem, såg ett bråk och ifrågasatte vad de gjorde, sa åt dem att släppa tjejen de höll fast och ringde polisen, men inte 112 utan något nummer från eniro. Dagen slutade bra.
Jag tycker verkligen inte att "jag inte är så mycket bättre själv", det förstår ni va? Militärbyxor och ryggsäckar!? Det säger ju allt!
angående näsblod...
jag är äcklig
Det var inte snor, mina vänner, det var var. Nu var inte detta en upprepning utan substansen som flödade från min näsa var; var. Ni fattar?
SÅ JÄVLA ÄCKLIGT
"nattens mask mitt anlet skyler"





sötan

Jag och Ballen gick till skolan idag trots att det var studiedag. Det kan man ju tycka var onödigt och det var det ju för vår film gick inte att spara, så det var ju flera timmar for nothing. Å andra sidan kan man tycka det var väldigt värt då vi fick två sockriga, smöriga lussebullsaktiga bullar! MUMS!
misslyckat fotot, misslyckat liv
Allt blir fel just nu, jag vill inte vara räkan längre!

Röd?
intekulintekulintekulintekulintekulintekulintekulintekulintekulintekulintekulintekul
Folk har vänt sig om efter mig idag, och inte på det bra sättet
Min absoluta favoritjullåt, jävla svårtstavat ord!
Stämmer inte inte någonstans på mig skulle jag väl säga men oj, den är bästbästbäst!
Min stjärt lyser starkare än månen denna kväll, så blir ni bländade av något rött... ja, då är det jag
