vi är alla nakna

Igår när jag och pappa var inne i stan och shoppade såg vi en familj med en mamma, en pappa och en son som gick över Kungsgatan vid Hötorget. Vi passerade varandra snabbt och jag hörde bara ett utdrag men det jag hörde gjorde mig så jävla förbannad. Mamman röt ifrån till sin son och sa något liknande detta: Sluta kläng på mig! Var tyst nu, du är så jävla på mig hela tiden, du får gå själv och sluta prata!

Hon sa detta högt också, så folk i närheten hörde. Jag kunde verkligen sätta mig in i den lilla pojkens känslor; förstå hur pinsamt det där var för honom, att bli utskälld på stan av mamma så att alla hör (han  var kanske åtta år) och vad ledsen han måste känna sig, när han i sin uppspeldhet bara ville få vara så där ihärdigt glad som barn är och sedan bli ruten åt. Mamman måste ju förstå att det var jättekul och spännande att åka in till stan och se alla människor och allt annat som finns där men då är det en börda för henne. Ta inte med barnet i första läget, då, surkärring, om du inte kan hantera det!

Åh, jag tyckte så synd om killen och ville bara säga åt den där jävla sura morsan. Fy fan!