vi är alla nakna

Torget ligger dött så när som på en ensam duva, pickandes bland gammalt skräp och nerfallna löv. Snart har dess rultande vänner anslutit sig i denna aldrig slutande jakt på föda.
    
Grått. Här är det gråskalan som hägrar. Marken, byggnaderna, himlen, alla försvinner de in i varandra. Endast oktoberträdens färggranna kronor bryter den gråa världen här i en Stockholmsförort