vi är alla nakna

Jag har en egenhet och den innebär att när jag är sjuk och samtidigt illamående är fiskbullar allt jag kan äta. Detta kan såklart tyckas vara konstigt då tydligen lukten av fiskbullar påminner om kön (enligt Linas kvällsbok) men jag försöker skarpt att inte tänka på det.
Så nu äter jag alltså middag, välbehövd efter en dag med endast chips och ett paket nudlar men nog om det. När jag inte mår särskilt väl når jag ofta ett stadie där jag blir fruktansvärt gnällig och jag tycker otroligt synd om mig själv. Tyvärr tycker inte min stenhårda mamma detsamma och muttrar om att jag är som pappa (han å andra sidan uttrycker sig såsom att jag är värre). Nu försökte jag i alla fall på all sätt få mor och far mina att laga mat till mig, jag skojade, gnällde, grät, la mig på golvet (inget jag kommer stå för när jag blivit frisk igen) men min morsa ger sig inte, jag försöker förklara att detta inte är nazi-tyskland men icke lyssnar kvinnan. Jag skall bli kallad die Führerin! Schviss! Så snärtar hon till med sin piska, tvingar mig att kyssa hennes knähöga stövlar innan hon kastar fiskbullarna på mig, så, barn, det är den hjälp du får. Klapp klapp klapp så traskar hon ut med bestämda steg. Schviss!