Hur är kärleken idag?
Som vanligt när man ser en film analyserar och reflekterar man över den utan att, ja, reflektera.. Denna film handlar om kärlek, vårt cyniska synsätt på kärleken och hur dom uppfattar denna känsla i Disneyfilmer. Detta gjorde att jag kom på att tänka; är romantiken död? Är rosor och choklad yesterday? Är serenader utanför våra sovrumsfönster töntigt? Vill vi inte längre bli älskade och avgudade? Är det charmigt att ge sig själv helt till någon eller är det bara klängigt och desperat?
Vad är då romantik? Är det att få gå före någon i toakön, eller är det dyra middagar med levande ljus? Är kärleken äkta om den är inte platonisk? För om den är platonisk, kan den då inte lika gärna vara vänskap? Visar en säng full med rosblad att man älskar varandra mer än en snabbis över köksbordet? Frågan är egentligen simpel, vad vill vi ha? En ridderlig romans utan baktankar eller en het lustfylld fling?
Jag har någonstans läst att varför vi människor är så fästa vid kärlek beror på att det är det närmaste vi kommer magi. Men hur vet man om det man känner är kärlek? Kan man någonsin vara säker, riktigt säker?
Detta inlägg är fyllt med frågor, viktiga frågor, där svaret inte är självklart och det är så livet ter sig. Så många frågor och så få svar. Enligt Förtrollad finns det inget starkare än The true loves kiss, tror ni att dom har rätt? Kära läsare, vad tror ni om kärleken? Tror ni att romantiken är död eller suktar vi fortfarande efter den?
Jag vet att ni inte brukar svara på mina frågor och detta inlägg blev så långt så ni pallar väl inte läsa klart skiten men om ni orkade igenom det kan ni inte då också tala om er åsikt i ämnet? Jag är mycket intresserad!
Slutligen: Kärlek till eder alla, jag gillar er och vill att ni ska veta det, för det är viktigt i förhållanden, att kunna känna sig säker på var man har den andra så man kan hänge sig själv. Så; jag gillar er, på riktigt, allesammans ♥
jag tror inte på Disneykärlek, fast jag tror att den endå inte är den "bästa". vad som är bäst har jag dock inte ommit fram till än.
pussar
Wow, grymt intressant läsning!
Jag tror att varenda människa på denna jord har ett individuellt svar på den här frågan och jag ska försöka ge ut min bild så tydligt som möjligt även om den, liksom alla andra är svårbeskriven.
En sak som jag lärt mig genom tiden, och som är en utav de största byggstenen i kärlek är att kärlek måste vara ömsesidig. Kärlek från en enskilld parts håll är omöjlig, det kan i och för sig ses som självklart, men med dagens hysteri och principer så har jag fått känslan av att folk helt enkelt glömmer bort sådanna saker.
Vad vill vi ha? Frågan återkommer hela tiden!
Det skiftar från person till person, och mysteriet med kärleken är att försöka ta reda på det, att lära sig själv och sin partner på ett såpass intimt sätt.. Kärlek kan givetvis vara platonisk (fint ord som börjar på "p") och vare sig den är det eller inte är det självklart fortfarande kärlek :)
Antagandet om disney-kärlek är dock svårt att bejaka. Återigen spelar individualiteten huvudrollen, kärleken betyder olika saker för olika människor.
Som slutsats vill jag bara säga att det inte finns en chans på jorden att vi inte suktar efter kärleken. Rättare sagt skulle nog människan vara utdöd om den inte funnits.
Kramkalas!
Hmm.. det här var riktigt klurigt. För det första är väl inte romantik och kärlek samma sak, bara för att man är mindre romantiskt betyder ju inte det att man inte älskar personen lika mycket.
Jag antar att romantisk kärlek är mer spännande eftersom att det är det dom visar i alla filmer. Men då borde man ju fråga sej varför vi är så lite romantiska. Fast när man tänker på det, har vi svenskar någonsin varit så jäkla romantiska?
Det kan nog stämma att romantiken är död. I alla fall den här "disney-romatiken" med purpurrosa, rosenblad och champange (he, som att de har med det i barnfilmer). Ja, den där klassiksa romansen är det kasnke slut på. Personlig tycker jag att vardagskärlek är mer romatisk än den fixade, och ack så påverkade media-kärleken. Säg så här; vad blir du mest berörd av, en ros på alla hjärtans dag eller en ros på en vanlig sketen tisdag? Svaret är enkelt, den vanliga vardagen. Att fylla ens trista vardag med lite kärlek är vad alla vill ha, och behöver. Kanske det är det här som romantiken handlar om idag?
Kärlek till dig, Jessica
jäklar vilket filosofiskt inlägg du trollar fram. Jadu, vad tror jag? Jag är nog verkligen en romantiker innerst inne eller ja, ytterst ute också för den delen. Jag tror verkligen på den stora kärleken och går och väntar på Mr Perfect, men när tänker han dyka upp? En väldigt intressant fråga...
