Jag börjar bli som min mamma!

Jag är en sådan "icke-blödig" person, jag har gråtit  till kanske tre filmer i mitt liv för sånt rör mig liksom inte, jag tycker ofta att det blir överspelat eller skrattretande eller så är det bara det faktum att inga tårar sipprar fram. Nu på senaste tiden har jag inte gråtit alls, en-två tårar har lyckats att svämma över men sedan är det bara torrt, ingenting liksom men så igår - sicket jäkla böl alltså, tjollahopp tjollahej, det bara sprutade! Och idag igen! Sjukt! Och det mesta absurda med dagens gråt var nämligen att jag var inne på en blogg och tryckte på en ditlagd filmsnutt, ingen aning om var den kom ifrån men det var ett par som man fick se när kvinnan höll på att dö i en sjukhussäng och med massa tillbakablickar på deras förhållande med en lugn (inte ens särskilt bra) låt i bakgrunden. Så där satt jag med salt, vatten, mascara, dreggel och nor i hela fejjan. Allt bara rann, från alla ställen i mitt ansikte och sedan slutade låten och min gråt avtystnade och jag var färdig! Och nu, ja nu, nu känner jag ingenting alls.

Förutom att alla killar verkar ha det så chill! Jag önskar att jag bara kunde stänga av hjärnan ibland och låten kuken (om jag hade haft en) gör jobbet åt mig. Typ "var ska jag gå, snorre? Åhå, fram och lite snett åt vänster!" Jävla lätt livet skulle te sig då alltså!

Hahaha! Puss!

Kommentarer
Postat av: Nora

älskar ditt ägande skämt mot din far, appropå tänka med snorren.

Till saken: lite gråt här och där kan vara allt som behövs men inte alltid. Det är bara att snacka om så behövs

2008-04-13 @ 20:14:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0