vi är alla nakna

Jag kommer från Stockholm, min släkt har bott här minst ca. 350 år. Det är lång tid, en jäkla lång tid. Jag tror att detta gör så jag har något i min kropp, i en gen skulle jag tro men det är som om staden har ett slags band till mig kanske att det sitter i mitt blod. När jag då kommer till staden som hatar oss så grovt och hårt stöts vi ifrån varandra som två magneter (inte på sidan där de förs samman då då) när min blod, min kropp och min själ entrerar staden känner Göteborg det, staden har ett inbyggt hat mot mig som jag inte behärskar, ett så starkt hat riktat mot en ensam ung kvinna/flicka, omedveten om vad hennes förfäder har ställt till med. Nu undrar ni antagligen vad fan jag snackar om men jag känner detta, eftersom min hälsa bara dalat när jag satte min första fot på göteborgs gator. Jag är aldrig allergisk-och vem fick en allergisk reaktion? Sedan kramapde min mage och usch, usch, staden hatar mig. Jag svär.
Grejen är att jag just är hemkommen från min klassresa och det är så jobbigt att bara skriva om allt som hänt, alla vet vad som hänt och de som inte vet kan "la" bara fråga! Bilder har jag heller inte lagt in ännu.
När jag sitter här i mörkret börjar jag ändå fundera, vad händer om jag får barn med en Göteborgare, en äkta? Jag menar kommer barnet bli schitzofren, eller ett superbarn, eller bara se rent av konstig ut? Det hoppas jag inte för då kommer säkert Fabian komma hem och bara skratta åt min avkomma. jaja, mina inlägg kan inte alltid vara lätta att följa med i men jag uppskattar att ni läser de ändå:D
Så Tjena hej på er! <3